Utdrag ur senaste telefonsamtal:

(Lite inside information innan är att vi ska träffa våran nya klass som vi ska ha i 7:an, 8:an och 9:an, eftersom att man splittras efter 6:an. Vi ska stanna på den nya skolan till efter lunch, så vi ska äta där också.)

Magda: ...åh, och så ska vi ju träffa våran nya klass imorgon också!

Jag: NÄÄ?! Är det imorgon?!

Magda: *heel-the-world-aktigt* JOO...

Magda: Du vet jag ser bara framför mig hur...

Jag: *drar isär en natur-godis-påse med tänderna och en hand, så att det låter "ratch" nivet*

Magda: Ursäkta mig, men vad håller du på med?

Jag: Jag drar isär en godispåse för att skriva ett avskedsbrev till mamma och pappa ifall jag dör.

Gapflapp i andra änden.

Jag: Men du, vad är det du ser framför dig?

Magda: Ja just det! Ah, jag ser bara framför mig hur vi går in i matsalen där alla åttor och nior sitter och så fiser du...

Jag: Varför ska just jag fisa?!

Magda: Okej. Hur jag fiser framför alla åttor och nior, och alla bara stirrar. Och sen när vi ska in i klassrummet så snubblar du på tröskeln och bara flyger iväg!

Jag: Varför ska just jag snubbla på tröskeln?!
Magda: Men jag fes ju inför alla nior!

Sen hör man hur hon i bakgrunden skriker "Nejdå, det är okej mamma!"

Magda: Hur blev ditt avskedsbrev?

Jag: Typ såhär;

Kära mamma och pappa. Om jag är död nu så beror det på att jag just kom underfund med att jag ska träffa min nya klass imorgon. (Och ja Sebban, du kan få min laptop.) Tack för mig.

Igår uppnådde jag en ny nivå av uttråkning. Dagens största höjdpunkt var liksom när Magda kom med läxorna.

Idag var jag också hemma, fast jag ska gå till skolan imorgon. 14:03 knackade det på dörren, och Magda och Filippa invarderade stället. De stannade i ungefär en timma, och på den tiden hann vi  kommunicera med utomjordingar, snackade kladdkaka och käka glass. De hann också berätta att vi plus Emma ska sova över i Magdas husvagn och gå på vårmarknaden tillsammans. Gu va festligt.

Nyss snackade jag med Linnéa och Matilda på msn, och de inledde hela konversationen med skriva "HEEEEELIIIIUUUUM!", och det blev inspirationen för min nya dikt;

Ballonger kan det finnas helium i,

Heliumballonger kallas det dåi,

Heliumballonger säljs på vårmarknaden som är om 3 dagai,

Suger man in helium blir det skoi.

...vackert.

Igår var den första riktiga sommardaen här. Det firade jag med att känna mig mystifik i magen och ha hög feber. Tråkigt att jag inte kan vara med på föreställningarna imorgon, men men, så kan det ju bli.

I alla fall, natten från igår till idag drömmde jag att mamma och pappa höll på att baka kanelbullar i köket. Samtidigt hade det parkerat en buss med stridsglada orcher i vårat vardagsrum. Jag var klädd i en svart klänning och asfula sandaler och sprang mellan köket för att kolla hur det gick med bullbaket och vardagsrummet för att kriga lite med orcher i en buss.

Feberdröm? Hmm...

Let´s get as-svensk och snacka om vädret. Uuuuuuunderbart!

Innan klockan 14:00. Då vi slutar skolan. Helt schizofrent ju.

I alla fall så ska vi ha våran "musikal" på måndag, både på morgonen och på kvällen, och jag ska köra yoga i 2 kilometer i timmen och shake-a i en salsatåg. Jag satsar på månsidighet.

Jag var nyss på ett dagis där det finns grindar som ska öppnas och stängas för att inte barnen ska smita (säkerhet ni vet). Bakom mig gick en man i 40-års åldern med lite hårtestar på huvudet och uppknäppt skjorta med hårigt bröst (uäk). Precis vid grinden står en liten kille på ungefär 3 år, som kollar på mannen, vänder sig mot resten av barnen och ropar;

"Edwin, din mamma är här!"

Denna vackra majkväll spenderar jag hos Filippa. Natten också för den delen. Vi sitter på deras studsmatta och jag fick just en plasttoffel i huvudet. Livet är spännande.
Jag skrev mest detta för att jag aldrig har bloggat på en studsmatta. Tack för mig. Från mig alla, till er alla; en riktigt god efter 22:09 lördagskväll.

Whoopaa!
På Gotland hyrde vi cyklar, för att kunna ta oss fram i Visby så smidigt som möjligt. Men med 26 stimmiga elever blir det ju lagom organiserat. Stannar någon oväntat så blir det liksom domino-effekten på minst tre personer bakom. Lite såhär kunde det låta:

"IIIIIIHHH!!" *poff, poff, poff*

eller

"Det är Robin Hood jag vill...AHHH!!" *poff, poff*

(I och för sig... Det sistnämda gällde nog bara mig och Magda.)

Magda sover över här inatt. När vi satt och kollade på TV nyss, gick hon iväg och sa att hon skulle skriva ett mail. 20 minuter senare kommer jag upp och hittar henne skrivandes på det här:

"Hejsan!

 Vi är två glada panchisar som gärna deltar på PRO's alldeles egna orienterings runda.
Det skulle vara väldigt bra om vi kunde få ett telefon nummer till någon av arrangörerna.
Eller eventuellt ett mail tillbaka om hur man anmäler sig. Det skulle vara väldigt bra om vi fick en
anmälnings enkät hemskickade på posten eller liknande, här är mitt telefon nummer och min postadress;

Våra hemnummer
Våra mobilnummer

Magdalena Hernbo
Magdas adress

eller

Julia Klang
Min adress

Tack på förhand! /Magda & Julia

PS.  

PRO RULES!"

...behöver jag skriva något mer?